Profetens(S) farbror, al-Abbas, kom till Imam Ali(A), tog hans hand och sa till honom: ”Min brorson, ge mig din hand så att jag må svära trohet till dig och så att folk får se att Profetens farbror har svurit trohet till Allahs sändebuds kusin.” Imam Ali(A) frågade sin farbror: ”Vem mer önskar kalifatet?”[1]

   Imam Ali(A) tvingas att svära trohet till Abu Bakr

Quraysh parti beslöt att tvinga Imam Ali(A) att svära Abu Bakr trohet, de skickade några män efter honom i hopp om att tvinga fram en respons från Imamens(A) sida. De omringade hans hus och förde honom med tvång till Abu Bakr, de krävde att han skulle svära Abu Bakr trohet.

Imam Ali(A) svarade: ”I frågan om kalifatet är jag värdigare det än vad du är. Jag svär inte trohet till dig, det är snarare du som ska svära trohet till mig. Du har använt släktskap som argumentation när du överlade med Ansar men du negligerar Ahl al-Bait som egentligen är närmast Profeten i släktskap och tar vår rätt med tvång. Förklarade inte du för Ansar att det var på grund av er släktskap med Mohammad som ni var mer värdig makten? Jag resonerar med dig om exakt samma argumentation som du använde mot Ansar då du tog makten. Vi är värdigast kalifatet då vi är närmast Profeten, levande som död. Om ni kallar er, troende muslimer, handla rättvist mot oss; annars vållar ni er själva orätt samtidigt som ni är medvetna om det.”[2]

Omar bin Khattab kunde inte argumentera emot Imam Alis(A) slående ord varpå han sa: ”Du kommer inte att lämnas ifred förrän du svär trohet.”

Imam Ali(A) svarade: ”Du stödjer Abu Bakr idag så att du må dra fördel av det imorgon.”

Imam Ali(A) sa: ”Jag accepterar varken er argumentation eller Abu Bakrs suveränitet.”

Abu Bakr var rädd för att tappa kontroll över situationen och sa till Imam Ali(A): ”Om du inte vill svära mig trohet ska jag inte tvinga dig till det.”

Abu Ubaydah bin al-Jarrah sa svekfullt till Imamen(A): ”Kusin, du är fortfarande ung och dessa är de äldre männen från din klan. Du har inte samma erfarenhet och färdighet som de. Jag kan endast se att Abu Bakr är mer kompetent och kunnig än vad du är i denna fråga. Svär honom trohet, och skulle det vara så att du lever länge nog kommer du att axla samma position som han.”

Folket låtsades inte höra på Imam Alis(A) ord. Med denna handling gick de tillbaka till den jahiliya (ignorans) som Profeten(S) hade lyckats rädda de ifrån.

1.      Attacken på Imam Alis(A) hus

Omar bin Khattab och andra kompanjoner attackerade Profetens(S) hushålls hus och hotade att sätta det i brand. Nedan följer ett antal historikers redogörelser för denna händelse.

Al-Balathiri

 At-Tabari

Ibn Abd Rabbih

Han har återberättat: ”De personer som inte svor trohet till Abu Bakr var; az-Zubayr, Sa’d bin Ubadah och al-Abbas. Az-Zubayr och al-Abbas befann sig i Fatimah hus när Abu Bakr sände män till Imam Alis(A) hus. Abu Bakr hade sänt Omar för att kräva Imam Alis(A) löfte om lydnad, han sa till honom att använda våld om Imam Ali vägrade att acceptera. Omar närmade sig huset med en fackla i handen, Fatimah mötte honom vid dörren och sa: ’O son till Khattab, har du kommit för att sätta eld på mitt hus?’ Omar svarade: ’Ja, eller så går ni med på det som hela nationen har gjort.’”[5]

Ibn Abil Hadeed

Ash-Shahristani

Ash-Shahristani har nämnt från an-Nidhan att Omar skrek: ”Sätt huset i brand med alla dess invånare i.” Imam Ali(A), Fatimah Zahra(A) och deras två söner befann sig i huset.[7]

Kahhala

Omar Redha Kahhala har sagt: ”Abu Bakr förstod att det fanns ett antal män som inte hade svurit honom trohet, bland dessa fanns az-Zubayr, al-Abbas och Sa’d bin Ubadah. De var med Ali bin Abu Talib i Fatimahs hus. De vägrade att komma ut. Omar bad om veke och sa: ’jag svär vid Honom som har Omars själ i sina händer att om ni inte kommer ut för att svära eden kommer jag att sätta eld på huset.’ Någon sa: ’O Abu Hafsa, Fatimah är därinne.’ Han svarade: ’Det har ingen betydelse!’[8]

Al-Mas’oodi

Al-Mas’oodi har återberättat att efter Profetens(S) död gick al-Abbas till Imam Alis(A) hus. Imamen satt där med några av sina efterföljare. Abu Bakrs män kom till huset och satte den i brand, tvingade ut Imamen och klämde Profetens(S) dotter mellan dörren och väggen.[9]

I sin iver att styrka sin maktposition gick Abu Bakr och Qurayshs parti till extremer. De ignorerade betydelsen av det hus som de attackerade, det hus i vilket ängeln Gabriel kom med uppenbarelser. Motståndarna av sanningen gick emot Profetens(S) ord och sa: ”Ledarskap och profetskap ska inte samlas i ett hus.”

På grund av maktbegär försökte de sätta eld på Guds sändebuds dotters hus. De som hungrade efter makten visade inga skrupler i sin ambition. Det har dock återberättats att vid sin död ångrade Abu Bakr sitt handlande mot Fatimah Zahra(A), han sa: ”Jag ångrar inget som jag har gjort i denna värld förutom tre saker, ett av de var mitt handlande mot Fatimah i hennes hus.”[10] Vid ett annat tillfälle sa han: ”Jag ångrar endast tre saker i mitt liv, ett av de är att jag inte lämnade Fatimah i fred och att jag inte borde ha närmat mig hennes hus.”[11]